Bakgrund till rutavdraget

HUS-avdrag

I debatten senaste tiden har det varit olika aspekter som lyfts fram runt rutavdraget. Analyserar man branschen i sin helhet sedan rutavdraget infördes finns det vissa saker som är odiskutabla och som vi kan befästa genom att analysera köpen på HemQ.se;  
Fördelningen av köpare är utspridd över olika inkomstklasser, i antal är denna fördelning ganska jämn, men jämför man storleken på inkomstgruppen är det en större andel köpare som har högre inkomst. Detta är ett naturligt faktum som även gäller rot-tjänster, bilköp och de flesta andra köp av tjänster och produkter. Poängen med rutavdraget är att det är fler som får möjlighet att köpa tjänsten om priset är subventionerat. Att behovet finns råder det ingen tvekan om, oavsett inkomstklass, och att denna nya bransch dessutom snabbt ger återbetalning till staten i form av mer skatteintäkter och minskade arbetslöshetsstöd är heller inte särskilt kontroversiellt.

Frågan bör då istället vara hur vi kan öka möjligheten för fler att kunna köpa tjänster för ett överkomligt pris. Lika naturligt bör det vara att ha en ”exit-plan” när branschen väl har etablerats inom lagens ramar, ”ful-stämpeln” tvättats bort och kunderna lärt sig ställa krav på seriösa företag. Vid ett sådant tillstånd kan regeringsmakten istället använda andra mer generella styrmedel som t.ex. barnbidrag men innan dess är ett riktat rutavdrag, eller liknande system, en nödvändighet.

Behovet

Eftersom vi gått från ett samhälle där en i hushållet, oftast kvinnan, arbetat med vardagssysslorna till att ingen har detta jobb längre så är det högst naturligt att det finns ett stort behov att kunna köpa dessa tjänster som avlastning. Det finns också olika politiska förslag att minska arbetstiden för att möta behovet av att hinna med sina vardagssysslor. Om det är samhällsekonomiskt möjligt är det givetvis positivt om personer kan gå ned i arbetstid om de så önskar. Att de därmed med automatik ska ägna den lediga tiden till just hushållssysslor är däremot inte lika naturligt och samhällsekonomiskt heller inte fördelaktigt.

Jämställdhet

Mer än 70% av besluten att köpa hushållstjänster tas av kvinnor (enligt statistik av över 300 000 kontakter på HemQ.se och Grannar.se) vilket är ett tydligt tecken att kvinnor gärna gör ett medvetet val att köpa dessa tjänster för att få en avlastning, i vissa fall är det också en avgörande faktor för att kunna göra en jobbkarriär.

Varför krävs subventionerade priser?

Att behovet finns råder det alltså ingen tvekan om, frågan är då istället varför det krävs subventionerade priser i form av tex en skattereduktion. Svaret är att skatteeffekten i kombination med relativt jämställda löner gör det väldigt dyrt. Det blir tydligt när man jämför med den egna lönen efter skatt med priset för att köpa tjänsten, skillnaden blir ofta tre, fyra gånger. Att då tvingas prioritera mellan att själv lägga den tid som krävs för att få jobbet gjort eller köpa en tjänst för pengar som istället kunnat användas till t. ex. nya kläder till barnen är givetvis tufft och oerhört stressande.

Att det krävs en speciell hantering av detta område befästs också av andra länders erfarenheter. Globalt sätt finns många lösningar till detta, det vanligaste är troligen fortfarande att en i hushållet ”arbetar” hemma, i vissa länder är släkten en mycket vanligare källa till hjälp än i Sverige och i mer jämförbara länder har man antingen lägre skatt i kombination med större löneskillnader tex USA, eller just olika former av skattesubvention som tex Finland där subventionen nu ökats till 60%.

Därför är inte frågan om det ska finnas ett system för subventionerade hushållstjänster utan hur det ska se ut. Någon annan lösning än personal i hemmet finns inte för just hushållstjänster; hämtmat, eller utökat dagis löser inte den stora kärnan av behov som av sin natur är i hemmet.

Fler jobb

Förutom att ett viktigt behov tillfredställs av hushållstjänster finns det givetvis andra positiva effekter. Det enskilt största är att branschen ger lokala jobb och i många fall en unik möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Enligt en beräkningsmodell baserad på genomsnittligt pris och lönekostnad i HemQs nätverk av leverantörer framkommer att varje, av staten, investerad krona ger minst 1,50 kronor tillbaka till statskassan (bekräftas av tjänsteföretagare själva över hela landet, läs mer här). Detta tål att ställas mot t.ex. investeringar i dagispersonal. Det är högst troligt att ett rutavdrag hjälper till att finansiera nämnda dagispersonal.

Lika viktigt är den stora mängden av nya seriösa företag som har bildats. Ett exempel är de 240 företag som har ansökt om att genomgå HemQs kvalitetssäkring som ställer krav på f-skattsedel, ansvarsförsäkring, nyckel- och alarmhantering, sekretessavtal och inte minst en långsiktig personalpolitik där löner och försäkringar i nivå med kollektivavtal är en viktig del. Detta är saker som också kunderna lär sig att efterfråga.

Många av de nybildade jobben fanns till viss del även tidigare men inom en svart marknad, det finns många exempel på anställda som har erfarenheter från den svarta sektorn. Att svarta jobb blir vita ska inte nog underskattas; de anställda får tillgång till försäkringar och pensionssystem, men inte minst kan de vara stolta över sitt yrke utåt och inför sin familj och behöver inte smyga till och från jobbet. Nu växer det fram företag där de anställda stolt bär företagskläder och i vissa fall kör företagsbilar.

Via HemQ kan hushåll köpa både rut och rottjänster men det är intressant att iakta att vi har haft mycket lättare att hitta serviceinriktade företag inom hushållstjänster som har full förståelse för våra, och kundernas krav enligt ovan. Detta visar på en mycket serviceinriktad bransch som är lyhörd till kundens önskemål och krav. En del i förklaringen är att branschen vet att den har ögona på sig nu när den fått chansen att gå från svart till vitt medan hantverksföretagen redan har en etablerad struktur som är svårare att bryta. (Lika viktigt är att även företagen kan ställa krav på kundens respekt. Detta kommer automatiskt när företagen är professionella, tänker på kvalitet och miljö samt har en adekvat utbildning.)

Övriga mereffekter är t.ex. att arbetsgivare till hushåll som köper hushållstjänster får mindre stressad personal som istället kan agera mer koncentrerat och därmed göra mera nytta både på jobbet och hemma.

Utfall sedan rutavdraget infördes

Det har cirkulerat många siffror runt hushållstjänster och rutavdrag. Det mest intressanta är ändå den enorma utvecklingen sedan rutavdraget infördes 1/7, 2007. Om vi bortser från olika enkäter och bara studerar den av Skatteverket fastställda storleken på rutavdraget som motsvarar hälften av värdet av arbetet så har omsättningen ökat från 240 Mkr 2007 till minst 1500 Mkr 2009 (återstår anmälningar från första halvåret 2009). Det är alltså en ökning på minst 600% på två och ett halvt år. I princip har en helt ny bransch uppstått på mycket kort tid. Det är därför lätt att visa att varje investerad krona i denna bransch faktiskt ger minst lika mycket tillbaka i form av nya skatteintäkter och minskade arbetslöshetskostnader. Jämför tex en sänkning av arbetsgivaravgiften för ungdomar som förvisso säkert har fördelar, men samtidigt ger en stor skattebonus till redan ”rika” företag som McDonalds då de redan har en stor andel ungdomar anställda. På samma sätt blir effekten mindre och kostnaden större av en generell momssänkning som har föreslagits från olika håll.

Öka rut

Den rimliga slutsatsen är alltså inte att minska eller ta bort en subvention utan istället öka den så att tjänsterna tillgängliggörs till en ännu större målgrupp som har samma behov som de som redan idag köper tjänsterna.

För att öka tillgängligheten finns det flera alternativ. Ett är att öka subventionen på det redan befintliga rutavdraget, generellt eller mot vissa grupper, jämför rödgrönas föreslagna ökning av rotavdraget till hyresrätter. Ett annat alternativ är att ge arbetsgivarna ett ekonomiskt incitament att erbjuda hushållstjänster som löneförmån. Då når rutavdraget den stora kärnan av behovet; de som försöker kombinera jobb och vardag, och oavsett inkomstläge. Det är till och med så att låginkomsttagare gynnas eftersom de betalar en lägre förmånsskatt.

Sen fasa ut

På längre sikt ska en subvention kunna fasas ut. Hushållen kommer att lära sig ställa krav på kvalitet och seriositet, och även vänja sig vid att prioritera dessa tjänster framför mer materiella ting. Det bör istället ingå en hänsyn i det större samhällsekonomiska perspektivet att särskilt utsatta grupper har råd att köpa avlastning i hemmet, hur detta bidrag ges är då av underordnad betydelse.

Men att i detta läge när branschen är på väg att etableras rycka bort det som livnär den vita sektorn är inte bara ologiskt utan direkt dumdristigt.

Göran Gustafsson, VD HemQ.se

Rut-företagare? Läs mer om Rut-avdrag & TimeWave affärssystem »

Rut ger jobb

1. 2011-03-05 Rutbranschen 2011
2. 2010-05-09 Rut uträkning
3. 2010-05-09 Bakgrund till rutavdraget

< Nyare   Äldre >